Under samma mörka himmel

En berättelse som lämnar spår

Teresa Afonso Leimdörfers bok är en stark och modig berättelse om ett liv präglat av drömmar, kärlek och framtidstro, men också av våld, orättvisor och de hinder som kvinnor kan tvingas möta.

Det som gör berättelsen särskilt betydelsefull är att den inte stannar vid den enskilda kvinnans erfarenheter. Genom sitt eget liv och berättelserna om kvinnorna i sin familj sätter Teresa Afonso Leimdörfer det personliga i ett större samhälleligt och historiskt sammanhang.

Boken synliggör hur kvinnors liv formas av kön, makt, kolonialism, rasism, diskriminering samt ekonomisk och social ojämlikhet. Erfarenheter som kan uppfattas som individuella framträder i stället som delar av strukturer och mönster som kan sträcka sig över flera generationer.

Det personliga blir politiskt.

Samtidigt är detta en berättelse om motståndskraft. Om att utbilda sig, arbeta, ta ansvar, skapa ett eget liv och fortsätta framåt trots svåra omständigheter. Om kvinnors rätt att vara huvudpersoner i sina egna liv.

I arbetet mot mäns våld mot kvinnor möter vi gång på gång kvinnor vars liv vittnar om en enorm styrka. Kvinnor som arbetar, studerar, tar hand om sina barn, försöker skapa trygghet och bygger en framtid samtidigt som de lever under omständigheter som många andra knappt kan föreställa sig.

Teresa Afonso Leimdörfers berättelse påminner oss också om samhällets ansvar. Kvinnor och barn som utsätts för våld har rätt till skydd, stöd och verkliga möjligheter att bygga upp ett nytt liv. Lagstiftning och rättigheter är avgörande – men rättigheter måste också fungera i praktiken. När samhällets skydd inte räcker hela vägen får det konsekvenser för den enskilda kvinnans möjlighet till frihet och trygghet.

Men framför allt är detta en berättelse om livskraft. Om att fortsätta. Om att göra motstånd mot de strukturer och omständigheter som försöker begränsa ens liv och om att återerövra rätten att själv bestämma vem man vill vara.

Vi vill uppmana fler att läsa Teresa Afonso Leimdörfers bok.

Läs den som en personlig livsberättelse, men också som en berättelse om kvinnors livsvillkor, makt och motstånd. Den ger anledning att reflektera över hur långt vi har kommit – och över hur mycket arbete som fortfarande återstår för att alla kvinnor ska kunna leva fria från våld, diskriminering och förtryck.

Det är en berättelse som berör, väcker frågor och lämnar spår.